Bloggen har flyttat!

Denna blogg har flyttat och är numera integrerad i min ordinarie hemsida. Du hittar den på www.kalligrafi.com/blogg.

Inläggen här på Blogger kommer att ligga kvar tills vidare, men nya inlägg kommer bara att publiceras på den nya bloggen. Hoppas att du kommer att följa mig där i stället!

Hälsningar Marie


måndag 28 juni 2010

Kalligrafi som avslappning

Jag pratade med en kollega nyligen om hur hetsig världen är som vi lever i, fast vi kanske inte alltid uppfattar den så när vi är mitt uppe i vardagslivet. Vi jonglerar så många bollar i luften hela tiden att det blir en norm, mail droppar in hela tiden och ska helst besvaras genast, vi byter fönster i datorn oräknerliga gånger när vi jobbar, Facebook och Twitter pockar på uppmärksamhet, vi är duktiga och effektiva - tycker vi i alla fall. Det finns ingen som gör bara en sak i taget längre, eller hur?

Jag tror att det är en absolut nödvändighet att vi slappnar av och dra ner på farten emellanåt, för både hälsan och sinnesfridens skull. Sakta ner och lukta på blommorna, liksom. En del uppnår detta genom att motionera, för mig funkar kalligrafi som fenomenal mental avslappning. Det är oerhört avstressande att lugnt och metodiskt koncentrera sig på en bokstav i taget, ett streck i taget, fylla rad efter rad på pappret med något som man gjort själv, med sina händer. Att centrera uppmärksamhetetn, koppla bort allt runtomkring och fokusera på små, enkla detaljer som blir en vacker helhet. Tiden försvinner och man blir lugn i själen helt enkelt. Nästan som meditation (skulle jag tro, utan att ha provat just det själv).

När min kollega hörde detta sa hon att jag borde använda detta som försäljningsargument för mina brevkurser i kalligrafi. :) Nu tycker jag nog inte att just avslappningsbehovet ska vara största drivmotorn när man tar en kurs, men det är onekligen en oväntad sidoeffekt som många faktiskt upplever.  Och även om man inte tar en brevkurs utan "bara" sitter och övar på egen hand så tror jag många kan känna igen det jag skriver om. Jag fick ett mail från en elev för ett tag sedan som illustrerar detta fenomen på ett lite annorlunda sätt:

Hej Marie!
Jag skickar in kursutvärderingen, trots att du nog inte har så stor nytta av dem, eftersom jag är en så NÖJD kursdeltagare att det nästan känns pinsamt. Tänk att man kan surfa runt planlöst och ramla över nåt så roligt!! Jag har arbetat nätter i femton år och min sömn har tagit stryk. Min man blir lite sur när jag plockar fram dammsugaren klockan 02.00, kalligrafiträning är mycket bättre. Väldigt meditativ sysselsättning. Så - TACK för att du finns och lägger energi på denna kursverksamhet!!! Mina komplimanger till ditt sätt att handleda.

Många hälsningar
NN, Huddinge
Jag blev jätteglad och nästan lite tårögd över att få denna lilla inblick i en annan människas liv, där kalligrafin (och jag!) gjort en liten skillnad till det bättre. Små historier som dessa gör att jag får lust och ork att fortsätta driva min kursverksamhet. Så tack till "NN" om du läser detta, och till alla andra som ibland hör av sig. Det uppskattas.

Hur är det med dig själv? Känner du att det kommer ett lugn krypande när du skriver kalligrafi? Har du någon egen historia om oväntade sidoeffekter som kommit av bokstavspräntandet?
Marie

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar