Bloggen har flyttat!

Denna blogg har flyttat och är numera integrerad i min ordinarie hemsida. Du hittar den på www.kalligrafi.com/blogg.

Inläggen här på Blogger kommer att ligga kvar tills vidare, men nya inlägg kommer bara att publiceras på den nya bloggen. Hoppas att du kommer att följa mig där i stället!

Hälsningar Marie


lördag 13 november 2010

Redskap för kalligrafi: tuschstång

Tuschstång
Tuschstänger har en flera tusenårig historia och kommer ursprungligen från Kina och Japan där kalligrafitraditionen sträcker sig långt tillbaka i tiden. Stängerna tillverkas genom att man tar sot från brinnande trä, ben eller olja och blandar med ett bindemedel som fisklim eller shellack. Sedan hälls denna massa i rektangulära formar och får torka. Det blir helt enkelt tusch i fast form, kan man väl säga. Ibland är dessa rikt dekorerade med guld och drakar och skrivtecken, ibland är de rena och enkla. Och det behöver inte nödvändigtvis vara så att de rikligt dekorerade har högst kvalitet, utan snarare tvärt om.

När man ska använda dessa stänger till att skriva eller rita med så river man dem tillsammans med lite vatten på en så kallad rivsten. Rivstenen kan vara gjord av fint, tätt stenmaterial eller keramik som har små, små ojämnheter som river tuschet i partiklar och blandar det med vatten. Det är upp till användaren att bestämma hur svart tusch man vill ha - sotsvart och helt täckande eller tunnare och transparent. I Asien användes och används fortfarande tuschstänger till både teckning och kalligrafi, här i västvärlden cirkulerar de nog bara i kalligrafikretsar tror jag.

Fördelen med tuschstänger är att det går att blanda till exakt så mycket tusch som man behöver för stunden, de är lätta att transportera och livslängden är lång eftersom det är ett torrt material.

Personligen använder jag sällan tusch från tuschstänger, mest för att jag inte tycker att jag har tid att riva tuschet - det är ju så mycket lättare att öppna en flaska och sätta igång direkt. Samtidigt är det en lugnande effekt i att riva tusch, man samlar tankarna och slappnar av lite när man gör en monoton rörelse en stund... och ofta blir bokstäverna bättre då än om man bara hugger in direkt. Så man kanske borde använda stängerna mer...

Marie

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar