Veckans kattfoto 27 april 2010

Vår ocikatt Loah har en fantastisk päls, det måste jag få säga. Och det är inte så mycket teckningen med alla prickar som kvaliten. Slät, tät, mjuk som jag vet inte vad. Fantastisk! Trots att han sitter halvt-om-halvt i skugga här, så är det ändå en ganska tydlig bild av honom tycker jag.

Julian Waters, kalligraf

Julian Waters är en av världens ledande kalligrafer idag, och hans mor Sheila Waters är något av en Grand Old Lady i den här branschen med över 60 års erfarenhet från yrket. I den här gamla filmsnutten från 1989 ser man båda två och får höra lite om hur de jobbar och ser på sitt jobb och kalligrafi som konstart. Att Julian över huvud taget lyckades designa fantastiska typsnitt på den ohyggligt gammalmodiga datorn man ser i en sekvens är helt otroligt... men det gick ju uppenbarligen!



Håll tillgodo! :)

Tänkvärda ord 25 april 2010

Ingen man eller kvinna, ens av det oansenligaste slag, kan vara stark, vänlig, ren och god utan att världen mår bättre av det, utan att någon blir hjälpt och tröstad av blotta existensen av denna godhet.

Philip Brooks

Kalligraferade kuvert

Detta kuvert gick till en elev i början av veckan. Jag använde valnötsbläck, en bred "automatic pen" och humanistkursiv stil. Snabbt och lätt, ser faktiskt till och med ganska bra ut!

"Handskrivna" typsnitt

Jag är normalt sett inte så förtjust i typsnitt som ska se "handskrivna" ut - varför skriver man inte för hand om man vill ha det utseendet? - men jag inser att det finns ett visst användningsområde för det. Hos pvmgarage.com finns en samling av 40 typsnitt med handskriftskänsla som är rätt okay även i mina ögon.

Du hittar länken här.

Veckans kattfoto 20 april 2010

Det verkar ligga i katters gener att sova, sova, sova så mycket som möjligt. Helst ska man försöka stänga ute hela världen samtidigt, som Diva verkar försöka göra här. :) Söt!

John Bisbee, konstnär

Jag funderade ett tag på om jag skulle posta den här länken eller ej eftersom den inte har något som helst med kalligrafi att göra. Men vad sjutton - det här är min blogg och jag skriver vad jag vill, eller hur? :-)

Nåväl. Konsthantverk handlar det om i alla fall, för jag hittade en artikel häromdagen om konstnären John Bisbee som jag aldrig hört talas om förut. Hans material för att uttrycka sig konstnärligt är något udda - spikar! Vanliga hederliga spikar av varierande längd. Vad kan man göra med spikar tänkte jag, men oj vilka former han får till, och vilket jobb det måste innebära att sammanfoga dem. Fantastiskt!

Du hittar artikeln och fler bilder hos Daily Art Muse om du klickar här.

Tänkvärda ord 18 april 2010

Ett av de äldsta mänskliga behoven är att ha någon som undrar var man är när man inte kommer hem på kvällen.

Margaret Mead

Boktryckeri anno 1947

Detta blogginlägg faller kanske inte direkt under etiketten "typografi" men ganska nära. Det här är en gammal amerikansk journalfilm som visar hur det gick till att trycka en bok år 1947. Faktiskt väldigt intressant att se. Och mamma mia vad mycket folk som måste ha jobbat inom bok- och tidningsproduktion! Nuförtiden kan ju vem som helst producera en bok från sin egen dator om man vill...

Redskap för kalligrafi: stålstift

Att använda lösa stålstift att skriva med kan verka både besvärligt och onödigt om man är van vid pennor av reservoar- eller filtspetstyp, men när man väl kommit över första tröskeln är lösa stift definitivt överlägsna reservoarpennorna.

Pennan funkar så här: Den lilla behållaren eller "tungan" som sitter på själva stiftet är pennans reservoar. Den skrivvätska som finns där rinner ner genom pennan när man trycker den mot pappret, fördelas över den mejselformade spetsen och lämnar de karaktäristiska  tjocka och tunna linjerna på pappret. Reservoaren gör att man slipper doppa pennan i tuschet stup i kvarten och ska sitta ca 1,5 mm från pennans spets. Om man har en skrivvätska som är tjock och inte flyter så bra genom pennan kan man flytta reservoaren närmare spetsen för att förbättra flödet, och om man har ett medium som flyter för bra kan man flytta upp reservoaren för att få bättre kontroll.

Hur reservoaren sitter beror på vilket typ av stift man har. Bilden visar ett "Tape"-stift och där sitter reservoaren på översidan. Det finns andra, bland annat av märke "Mitchell", där reservoaren sitter på undersidan av stiftet.

Fylla pennan
När man fyller pennan med färg kan man antingen doppa pennan direkt i tuschet (eller vad man nu skriver med), eller också använda en pensel som man stryker av på insidan av reservoaren. Personligen föredrar jag att fylla pennan med pensel, eftersom man får mindre "kladd" då, och det är mindre sannolikt att de första bokstäverna man gör med en nyladdad penna blir klumpiga på grund av för mycket tusch i (och utanpå) reservoaren.

Skrivvätskor
En av de allra största fördelarna med ett stålstift är att man kan skriva med så många olika medier - tusch, akvarellfärg, gouache, plakatfärg, till och med rödbetsjuice om man skulle vilja. I regel är akvarellfärger av student- eller helst artistkvalitet bättre att skriva med än billiga vattenfärger. Detta beror på att pigmenten i "äkta" akvarellfärger är finare malda och de fastnar inte någonstans i pennan för att de är för grova. En halvkopp av tex. Winsor & Newton akvarellfärg räcker nästan hur länge som helst när man använder den till kalligrafi, så kostnaden är egentligen inte speciellt stor. 

Hur långt man kan skriva mellan varje påfyllning av reservoaren beror på hur bred pennan är, eftersom det går åt mer tusch till stora bokstäver än till små och reservoaren är lika stor oavsett pennans bredd. Skriver man med till exempel ett 5 mm brett stift så kan man kanske bara göra en eller ett par bokstäver innan man måste fylla på tusch, medan man med t ex ett 1½ mm stift kan skriva flera ord. Det kan tyckas besvärligt att fylla på reservoaren stup i kvarten, men jag ser det som små välkomna minipauser där musklerna i fingrar och arm får vila lite. Skrivkramp är ju något man vill undvika!

Rengöring
Stålstift bör göras rena efter varje gång man använt dem, i synnerhet om man har skrivit med medier som torkar vattenfast (akryl till exempel). Om man sitter och skriver i långa pass eller om det är väldigt varmt så kan man behöva göra en mindre rengöring någon gång under tiden också, för att förhindra att pennan torkar igen. Då räcker det med att skölja stiftet i rinnande vatten. En gammal tandborste, ljummet vatten och vanlig tvål duger utmärkt till att göra rent med vid arbetspassets slut. Torka stiftet med hushållspapper och låt det lufttorka efter tvätten. De är nämligen inte rostfria, och kommer obönhörligen att rosta (och det kvickt dessutom) om de till exempel blir liggande i vatten på tvättställskanten.

Om du inte tidigare provat att skriva med stålstift, var inte rädd att göra det. De har en annan känsla mot pappret än både reservoarpennor och filtspetspennor, och de är faktiskt inte alls svåra att behärska även om det kanske verkar så vid en första anblick. Stift och pennskaft kan du om du vill köpa av mig på http://www.kalligrafi.com/db/material.html, och det är inte speciellt dyrt. Du får ett set med sex spetsar och ett pennskaft för drygt hundralappen.

Nåväl, detta är det viktigaste man bör veta om stålstift för kalligrafi. En längre artikel i ämnet hittar du på www.kalligrafi.com/stalstift.html. Har du själv några erfarenheter från att använda stålstift? Vad tyckte du? Var det lätt eller svårt? Föredrar du reservoarpennor eller stålstift? Har du några andra frågor? Lämna gärna en kommentar!

Windows Se7en?

När Windows 7 lanserades i fjol blev jag lite förvånad över att se en av de olika ”loggor” som företaget använde sig av, se bilden till höger. Alltså, hur tänkte man här? Det ser bara konstigt ut. I och för sig fattar jag vad tanken förmodligen är - att en sjua har en viss likhet med det ”V” som det ersätter, fast vridet 90 grader - men det är rätt långsökt rent grafiskt.

I tv-serien ”NUMB3RS” har man gjort samma sak, fast mycket mer framgångsrikt och knappt utan att man noterar att det är en trea i stället för ett ”E”. Ska man byta ut tecken i en logga så bör det nog vara något som är omedelbart och lätt att förstå och utläsa, och det tycker jag inte att Microsoft lyckas med här. Fast jag med hjärnan fattar tanken bakom så läser jag alla fall ”Windows Se-en”. Antingen betyder det att det är jag som är trögtänkt, eller också är det faktiskt en mindre lyckad logga. Det är väl upp till var och en att avgöra… :-)

Fler kalligraferade kuvert

Här kommer lite fler exempel på nyligen kalligraferade kuvert. "Ruling pen" användes till de två första, vanlig stålpenna till den tredje. Håll tillgodo!

Tänkvärda ord 4 april 2010

Ensamheten är ett ljudlöst oväder som bryter av alla våra döda grenar. Men den driver våra levande rötter djupare in i det levande hjärtat hos den levande jorden.

Kahlil Gibran