Bloggen har flyttat!

Denna blogg har flyttat och är numera integrerad i min ordinarie hemsida. Du hittar den på www.kalligrafi.com/blogg.

Inläggen här på Blogger kommer att ligga kvar tills vidare, men nya inlägg kommer bara att publiceras på den nya bloggen. Hoppas att du kommer att följa mig där i stället!

Hälsningar Marie


fredag 9 december 2011

Ny tävling, och tack och adjö till Blogger!

Som du kanske sett längst upp på den här bloggen så tog jag mitt bloggpick och pack och flyttade till en wordpressblogg på min egen sajt för en vecka sedan. Detta är det sista inlägget jag kommer att skriva här. Alla gamla inlägg och allt som skrivs framöver hittar du på www.kalligrafi.com/blogg. Jag hoppas att vi ses där!

Om du tar dig till den nya bloggen så kommer du att hitta en liten utlottning lagom till jul, precis som i fjol. Delta och vinn ett valfritt smycke med handskriven, etsad kalligrafitext! En julklapp till dig själv kanske? :)

Reglerna är enkla, och allt finns beskrivet på www.kalligrafi.com/2011/12/tavling/

Lycka till!
Marie

tisdag 22 november 2011

Jag lever, jag lever!

Jag vill härmed bestämt förneka ryktet om min död :) Det är evigheter sedan jag skrev något av värde på den här bloggen, men jag har goda orsaker.

Jag håller precis just nu på att bygga om och flytta hela min webbsajt www.kalligrafi.com från handknackad urgammal html-kod till nytt och fint Wordpressformat. Mycket tekniska grejor just nu alltså. Lär mig en massa på vägen, gör emellanåt mer fel än rätt, men är på god väg att bli klar. Bloggen kommer också att flytta (mer om det senare).

I alla fall - om jag har någon läsare kvar som fortfarande ser vad jag skriver här så ber jag om ursäkt för tystnaden, men lovar på heder och samvete att jag snart ska vara tillbaka!

Marie

onsdag 19 oktober 2011

Om att blanda färger

Jag kollade min Google Analytics-statistik för både blogg och www.kalligrafi.com häromdagen, och såg att det av någon anledning var en markant ökning i antal besökare på kalligrafi.com den 17 oktober. Och då blir man ju nyfiken och gräver lite bland siffror och grafer! :)

Det visade sig att någon har googlat på att ”blanda färger”. Eller förmodligen var det ganska många, för det handlade om nästan 90 extra besök. Man har sökt på ”blanda blå och gul”, ”blanda röd blå lila” osv.  Och så har de hamnat på en av mina sidor på kalligrafi.com som beskriver just teorin bakom hur man blandar färger: http://www.kalligrafi.com/blanda_faerger.html.
Det är särskilt kul eftersom jag faktiskt tycker att jag skrivit en hyfsat bra förklaring om varför blått och gult inte alltid blir klargrönt. Att blanda färger är inte så mystiskt och svårt som man kanske kan tro, åtminstone inte om man har rätt färgnyanser från början. Klicka här så får du se!

Anledningen till att så många googlade just detta den 17 oktober kan jag ju bara spekulera över så klart. Kanske nån skolklass som fått ett uppdrag på en bildlektion. (Heter ämnet ”Bild” nu för tiden förresten? Har dålig koll på det.) Eller... tja, jag vet inte. Men lite roligt var det allt. Och jag hoppas att nån fick information som de inte redan hade!

Marie

torsdag 29 september 2011

Dödahavsrullarna online

Upptäckte alldeles nyss att Dödahavsrullarna har digitaliserats och finns att beskåda online - intressant! Dessa 2000 år gamla rullar upptäcktes 1956 i en grotta av en fåraherde, och har sedan dess bara varit tillgängliga på plats i Jerusalem.

Men nu kan vem som helst undersöka dem, zomma in i minsta detalj och till och med läsa en engelsk översättning.

Det är fantastiskt att dessa pergamentrullar överlevt så länge som de gjort... eller hur?

Dokumenten hittar du på http://dss.collections.imj.org.il/ och här nedanför en kort beskrivande film:



Marie

tisdag 20 september 2011

Webbshopen för mina smycken är klar!

Nu har jag haft en sån där period igen när jag varit ohyggligt dålig på att blogga. Jag undrar om jag har några bloggläsare kvar...? Men att jag varit frånvarande har sina orsaker.

Under de senaste månaderna har jag nämligen byggt upp en webbshop för både mina smycken med kalligrafitext och för kalligrafimaterialet jag säljer. Och till det en ny wordpressbaserad webbsajt med allt vad det innebär av att lära sig nya saker (och brottas med problem).

Men - nu är allt klart. Du hittar alltihop på min nya domän www.marieofsweden.com.

Jag hoppas du gillar vad du ser. Och om du skulle vilja dela länken med vänner och bekanta blir jag ju så klart JÄTTEGLAD! :)

Nu återstår bara monsterarbetet att göra om hela www.kalligrafi.com till wordpressformat... vi får se hur det går!
Marie

onsdag 24 augusti 2011

Ny webbshop på gång!

För ett tag sedan övertalade jag migsjälv att lägga ner lite tid på att bygga upp en "egen" webbshop (utöver den jag redan har på signerat.se). För att sälja mina smycken, alltså.

Att skriva bra beskrivningar, använda rätt ord för sökmotoroptimering, välja rätt kategorier och mappstruktur osv är på sätt och vis ett jobb som passar mig när hjärnan arbetar i logiskt läge, men jag insåg nog inte riktigt vilken tid det skulle ta när jag bestämde mig för att sätta igång...

Men nu är den snart på G i alla fall. En liten förhandstitt kommer här:


Jag måste betala för ett helt år i taget, men det handlar inte om så hemskt mycket pengar ändå. Light-versionen av webbshoppen från textalk.se känns väldigt prisvärd, och jag måste säga att tjänsten i sig är både lätt, överskådlig och bra! Mycket nöjd hittills!

Återkommer med besked när det är dags att slå upp portarna. Förhoppningsvis kommer det att ge något tillbaka också. Eller är jag helt ute och cyklar när jag tror att det borde funka att sälja mina etsade smycken med text och budskap i en egen butik nätet? Vad tror du?
Marie

måndag 15 augusti 2011

Min kalligrafi: Elvahundra kvinnor

Det är ett tag sedan jag producerade nåt av värde i form av "riktig" kalligrafi... dvs. med penna och papper, utan dator som mellanhand och utan att det etsas på metall. Men här är i alla fall nåt med en text som berörde mig på ett sätt som inte händer så ofta.


Texten lyder: "Elva hundra kvinnor våldtogs varje dag i Kongo Kinshasa under åren 2006 till 2007. Varje dag! Det finns skäl att tro att antalet fördubblades mellan åren 2008 och 2009. Human Rights Watch, maj 2011."

Jag hörde detta på nyheterna i maj i år - bara en gång, innan det ersattes av andra nyheter. Och det är ju en fullkomlig horribel innebörd i denna korta text, och jag visste omedelbart att jag ville sätta det på papper. Dels för att på något sätt visa vad det fick mig att känna och dels för att denna grymma verklighet inte helt skulle försvinna ur våra medvetanden. 1100 kvinnor. Våldtagna. Varje dag. 400.000 på ett år. Och sen - dubbla det. Fruktansvärt.

Det var ett medvetet val att göra huvudtexten "icke-vacker". Det kändes liksom inte rätt att göra snygga kursiva bokstäver när ämnet var som det var. Jag ville ha bokstäver som på något sätt reflekterade grymheten och utsattheten. Och det blev röda, spretiga, "fula" bokstäver. Resten av texten ville jag skulle vara lätt att läsa, så den gjorde jag i enkla versaler.

Jag ville även att de 1100 drabbade kvinnorna skulle vara en del på något sätt, och efter mycket funderande blev de illustrerade av elva hundra små streck i grupper av fem runt själva texten. Ni vet, såna streck som man gör för att hålla reda på poängen i brännboll. Det blev även ett sätt att visa på det metodiska och systematiska i alla dessa våldtäkter. De är säkert sanktionerade och kanske till och med beordrade från högre instanser. Nån räknar poäng, på något vridet vis. Och den sammanlagda ”poängen” för en dags våldtäkter i Kongo Kinshasa finns med här. Det gör ont i både hjärtat och magen att tänka på det.

Strecken är halvtransparenta och sjunker in i bakgrunden lite grann, som kvinnor fortfarande gör i Afrika och många andra delar av världen. Osedda, ohörda, bara en del av en anonym bakgrund. Ofrivilliga soldater och offer i ett krig de inte har någon skuld i.

Det ungefärligt hjärtformade O-et i sista raden blev ett sätt att visa sympati och medkänsla med alla dessa kvinnor. Och det är förgyllt eftersom guld är vackert, värdefullt och fortsätter glänsa oavsett vad man utsätter det för. Ungefär som kvinnorna i Kongo Kinshasa.

Jag måste nog säga att jag lagt ner mer tankearbete i detta arbete än jag någonsin gjort tidigare. Resultatet är inte vackert och kanske inte ens särskilt bra, men det är sant mot mig på ett sätt som min kalligrafi annars sällan är.

Jag hoppas att du också blivit berörd.


Marie

måndag 25 juli 2011

Bladguld och bladsilver

Senaste inlägget jag skrev handlade om hur man tillverkar bladguld, och jag tänkte spinna vidare på det lite grann. Silver finns nämligen också i bladform, även om det inte går att göra riktigt lika tunt som guld.

För ett par år sedan gjorde jag ett experiment med silver- respektive bladguld på en bit överblivet papper:


Detta hängde sedan helt oskyddat på min anslagstavla under ca 2 år. Mittenraden i skinande guld ser ut att kunna vara gjord igår, medan första och sista radens bladsilver inte visar något av sin ursprungliga glansiga yta (även om den för all del är ganska snygg ändå med sina blågröna metalliska toner).

I kalligrafisammanhang är det traditionellt bladguld som har använts i medeltida manuskript just för att det behåller sitt utseende över tid, men även bladsilver har förekommit. Och med tanke på hur fort silvret i mitt exempel har mörknat så förstår man att det inte finns något av silverfärgen kvar i böckerna heller!

Marie

onsdag 13 juli 2011

Hur man tillverkar bladguld

Bladguld - kanske inte nåt man använder varje dag, men traditionellt är det ju en klassiker i kalligrafisammanhang (tänk illustrerade och förgyllda manuskript).

Hur det går till att tillverka bladguld ser du i detta mycket intressanta youtubeklipp. Fascinerande, eller hur? Så jättetunt och skört, och ändå så beständigt. Och hur dessa människor hanterar materialet är ju enastående. Här kan man verkligen prata om hantverksskicklighet!



Håll tillgodo! :)
Marie

tisdag 12 juli 2011

Nya etsade armringar med kalligrafi - i aluminium

Det är över ett år sedan jag började experimentera med att etsa min egen kalligrafi på metall som sen blev smycken, och jag är fortfarande fascinerad av processen. Ett för mig helt nytt material att jobba med är aluminium - och oj, vilken tacksam metall! Och snygg också!

Jag har haft den där stackars aluplåten liggande i över ett halvår säkert, och jag har vetat exakt vilka ingredienser som ingår i själva etsningen, men det är inte förrän i förra veckan som det blev praktik av teorin om man säger så.

Jag valde att göra en stel armring med texten "Hic & Nunc/Here & now". Det första är ju latin, så klart. Så här blev den första (och hittills enda) armringen:




Armringen är 15 mm bred, väger nästan ingenting och är väldigt lättburen. Innan dess blev det även några hängen (ca 10x50 mm) tillverkade, mest som en test av tekniken:


Aluminium är mjukt och behagligt att jobba med till skillnad från rostfritt stål som är hårt och motspänstigt (jag har svurit över det tidigare här och här). Samtidigt är det stabilt nog att hålla formen. Det är lätt att polera och liknar matt, borstat silver lite grann med sin mjuka, vita glans. Så vitt jag kan se när jag googlar ska det inte framkalla nån kontaktallergi heller. Det är nästan för många flugor i en smäll! :)

Jag tycker resultatet blev hyfsat bra åtminstone... vad tycker du? Är det värt att fortsätta experimentera med aluminium? Jag kommer nog i och för sig att göra det i alla fall, men det är alltid kul att höra vad andra tycker! :)

Marie

söndag 10 juli 2011

Jag har blivit "citerad" :)

Ha! Upptäckte häromdagen att ett av mina blogginlägg blivit citerat - eller man kan väl säga plankat - av Peter Holkko som skrivit för jnytt.se.

Kolla paragraf fem i artikeln på www.jnytt.se och jämför den med första stycket i det här blogginlägget om Steve Jobs och hans universitetsutbildning i kalligrafi! Så gott som identisk med några ord i början ändrade. Peter Holkko har klippt-o-klistrat... :)

Lite kul är det faktiskt. Fast det vore ju roligare om folk skrev sina artiklar själva!
Marie

fredag 8 juli 2011

Mer personligt

Vad skulle du vara om du vore...

En bok?
Eh... Förmodligen nån facklitteratur, nåt "Gör det själv" typ. Har blivit mycket sånt ett tag nu. Och jag gillar't!

En sång?
Avskyr schlager, men jag vore nog precis just det... förutsägbar, pålitlig, inte alltför spännande. Fast med viss hit-potential! :)

Ett husdjur?
Ah - en katt så klart! Vig, egensinnig, gör som dom vill, klarar sig på egen hand. Definitivt!

Ett vilt djur?
Eremitkräfta kanske? Ibland när jag hamnar "i zonen" och verkligen skapar något så försvinner världen runt omkring... och man går omkring i sitt egna lilla "skal". (Lite långsökt kanske! :)

En färg?
Pastellgrönt. Älskar grönt. Inte nödvändigtvis på kläder och så, men det är en vacker färg. 

Ett musikinstrument?
Hm... gitarr spelade jag ju i musikskolan i sex år men jag känner mig inte som en gitarr direkt (okay, det lät konstigt). Men visst - många strängar och  bred repertoar - varför inte?

Ett yrke?
Ja, jösses - jag vet fortfarande inte vad jag ska bli när jag blir stor. Nåt kreativt som samtidigt kräver logik. Och nåt som inte kräver att man spenderar hela dagen framför datorn. Förslag, någon?

En tidpunkt på dagen?
Tidig morgon. Älskar morgonen. Särskilt på sommaren.

Ett naturfenomen?
Hmm. Inte ett vulkanutbrott för jag exploderar i stort sett aldrig. Inte stormar jag så mycket heller. Kanske en havsbris - på stadig rörelse framåt i lagom fart.

En känsla?
Eureka!-känslan. Ögonblicket då insikten kommer från ingenstans. Finns inget bättre.

En maträtt?
Köttbullar. Men skippa lingonen, ge mig saltgurka i stället! :)

En efterrätt?
Chokladmousse utan tvekan.

En fritidssysselsättning?
Simning. Det rensar skallen och laddar batterierna. Och är bra för nacke och rygg!

En kroppsdel?
Handen (så klart!).

En plats i naturen?
Tidig morgon på en strand vid Vänern. Sand som börjar bli varm att borra ner tårna i, sträva klippor att luta sig mot, kluckande vågor, fåglarnas kvitter och doften av tall, sol och vatten. Och inte en människa i närheten.

Marie

onsdag 6 juli 2011

Jättenyfiken!

Alltså - jag kollade min Google Analytics-statistik precis just nu, och ser att jag har haft en mindre anstormning av besökare till min Etsy-shop härom dagen. Jättekul så klart, men man blir ju nyfiken på vad det beror på!


Jag kan se så mycket som att de kom från svenskscrapbooking.se. Och från ett forum där. Men vilken tråd i forumet? Har ingen aning. Men det vore kul att veta vad det pratades om!

Om nån av er som läser detta är medlemmar på svenskscrapbooking.se så vore jag jätteglad att få veta lite mer. Kräver så klart inte att få veta vad varenda människa sa, men det vore jätteroligt att veta lite mer om vad det handlade om! Man blir ju lixom nyfiken, ju... :)

Marie

måndag 4 juli 2011

Kuvert igen

Det känns som om jag öser ut kuvert ibland... men nu är det faktiskt ett tag sedan senast! :) 

Båda dessa är skrivna med en s.k. "ruling pen" som egentligen inte följer några kalligrafiska regler över huvud taget. Kul, fast inte så lätt som det kanske ser ut. Jag har lovat Bjørg att skriva en artikel om hur en sådan penna ser ut och fungerar och jag lovar att det kommer en - snart!




Marie

söndag 3 juli 2011

Video: Tibetansk kalligrafi

Här har vi en vacker liten video om tibetansk kalligrafi - ett område som är helt nytt för mig. Den handlar om Tashi Mannonx, konstnär och före detta munk.

Det finns en hel del tänkvärt i det han säger - till exempel om engagemang och hur vi verkar vara rädda för just det nu för tiden - och ungefär halvvägs in i den ca 8 minuter långa filmen börjar han visa sina kalligrafiark.



Jag fattar inte ett dugg av texten givetvis, men å vad vackert!
Marie

lördag 25 juni 2011

Historisk tillbakablick: produktion av stålpennor i Birmingham

Hej på er. Jag har varit borta från datorn och bloggen en period pga överbelastning av mina händer, men nu är jag tillbaka igen. Alldeles nyss blev jag nyss tipsad om det här intressanta youtube-klippet om ett museum i Birmingham - "The pen room". Visste du att under 1800-talet så skrevs 75% av alla handskrivna dokument i världen med en stålpenna tillverkad i Birmingham? Jag hade i alla fall ingen aning!



Åker jag till Birmingham nån gång i framtiden så blir det definitivt ett besök i det här lilla museet.
Marie

måndag 23 maj 2011

Övning ger färdighet (?)

Om nån undrar om jag fortfarande övar kalligrafi så är svaret JA. Inte så mycket som jag skulle vilja och behöva, men så ofta jag kan.


Det här är en variant på kursiv stil som jag försöker lära mig att behärska. Snabba, intuitiva streck. Mycket penmanipulation. Tät, men ändå livlig. Jag förstår känslan och tanken bakom, men kan inte riktigt göra. Ännu :)

Och ja, det är så här mina övningsark brukar se ut, åtminstone när det är mer nötande än tänkande involverat. Lösryckta ord och bokstäver, raderna hamnar där de hamnar, oftast inga stödlinjer alls, ibland en baslinje bara. Nöta, nöta, nöta.

Och det tar tid, tro inget annat.
Marie

tisdag 10 maj 2011

Rapport från Vårrundan!

Man blir rätt mör av att vara ute i sol och vind hela helgen men jag är väldigt glad för alla trevliga människor som dök upp i mitt lilla bås (alias partytält) på Vårrundan. Glad för det stora intresse som visades, glad för alla uppskattande kommentarer om det jag gör. Som jag sade till min sambo när vi åkte hem – den här helgen var en egoboost utan dess like!


Om man ska försöka göra en sammanfattning av intrycken av denna helg så måste man givetvis börja med omgivningarna runt Stampens kvarn. Detta är verkligen en gömd liten juvel som jag inte haft en aning om tidigare. Vattnet och träden och vårdofterna och de gamla broarna och kvarnbyggnaden i sig var ju tillsammans en perfekt inramning. Och vädret hade man inte kunnat önska bättre – strålande sol, lite vind, inte för varmt och inte för kallt. Perfekt.


Kvarnhuset var också intressant. Mycket av originalinteriören fanns kvar. Tjocka brädor i väggar och golv, gediget och tungt.


Efter många om och men och mycket planerande så var allt på plats när folk började dyka upp på lördagens förmiddag. Jag hade laddat upp med Alvedon mot spänningshuvudvärk, men icke - de hade inte behövts. Det är kanske meningen att jag ska hålla på med sånt här på heltid i stället för att sitta på kontor! :)


Här har vi Ninja, vårt sällskap under två dagar. Långhårig Jack Russell, liten men snabb och en stor fan av pinnar!


Min Vårrundeskylt funkade väl hyfsat bra, tror jag.

Min plan var att sitta och demonstrera kalligrafi genom att skriva namnen på människor som stannade till. Till min förvåning svarade nästan alla först nej på frågan om de ville ha sina namn i kalligrafistil, men efter lite övertalning (med betoning på lite) så nappade alla utom ett fåtal. Det blev stora bokstäver skrivna med valnötsbläck - mitt favoritmedium alla kategorier.


Den största belöningen på hela helgen var nog att se ansiktsuttrycket på mottagarna när lag lämnade över de färdigskrivna namnen – glimten i ögonen var obetalbar! Att en så förhållandevis liten insats från min sida kunde få ett sådant varmt mottagande hade jag definitivt inte räknat med. :) Runt 120 namn hann jag med att skriva, av totalt ungefär 800 besökare totalt vid Stampen.


Ja, och så fick jag visst mitt foto taget av den lokala blaskan Götene Tidning. Får väl se om det blir något med det när tidningen kommer...

Intresset för mina smycken med texter i olika kalligrafistilar var över förväntan, även om försäljningen inte matchade intresset. Men jag tror att syftet med att åka runt på Vårrundan för många är att titta och inte framför allt att handla. Sån är jag själv i alla fall. Så det säger jag inget om! :)

Intresset för kalligrafi var också över förväntan med många frågor. Normalt sett är jag nog inte särskilt pratsam, men när det gäller mitt favoritämne kalligrafi finns det inga hämningar. :) Det var roligt att få sprida lite information om kalligrafi, och att på sätt och vis undervisa om ämnet i all enkelhet.

I alla fall - Vårrundan var en väldigt lyckad tillställning för min del. Bra väder, glada människor, många trevliga ord. Riktigt roligt! Stort tack till Solveig för medverkan och hjälp under lördagen och till min sambo under söndagen, samt till Ulla för lån av partytältet med den genialt enkla konstruktionen. Och tack framför allt till er som läser detta och som hälsade på i mitt lilla bås.

Vi ses kanske nästa år!

Marie

torsdag 5 maj 2011

Det närmar sig...

Nu börjar det verkligen närma sig Vårrundan med stormsteg - bara några dagar kvar. Jag är så tackam att det trots veckans snö (!) och hagel kommer att bli soligt och nästan sommartemperaturer till helgen. Det blir ju lite trevligare att stå utomhus i två dagar då! :)

Igår gick startskottet på sätt och vis. Samtliga utställare har fått ett utrymme om 60x60 cm i en samlingsutställning i Österplana kyrka. Typ "presentera dig själv och vad du gör för allmänheten". Jag har tidigare skrivit om hur jag tänkt kring presentationen, och så här blev det. (Tyvärr glömde jag min Canon så det blev mobilkamera och bildkvalitet därefter... )


Kvällens trevligaste överraskning var annars alla andra utställare. Jag som alltid har arbetat på egen hand utan nåt egentligt utbyte med andra i verkliga livet (internet är en annan sak) var alldeles överväldigad av känslan bland alla dessa kreativa människor. Vilken energi! Och vilket nätverkande som pågick hela tiden. Och alla var glada, förväntansfulla, intresserade och intressanta. Kanonkul!

Kyrkan är för övrigt också värd ett foto. Den är också väldigt vacker, fast omöjlig att få med hela på ett foto med mobilen:


Nåväl. I morgon har jag tagit ledigt från jobbet för att kunna fixa det där lilla sista och plocka ihop alla grejor. Partytält, skyltar, armband, hängen, sax och snöre, kamera, huvudvärkstabletter, bananer, solskydd... Hugaligen, hela bilen kommer att bli full av "brôte"! :)

Det ska i alla fall bli riktigt, riktigt roligt. Och har du vägarna förbi Kinnekulle, välkommen till Stampens kvarn vid Gössäter! Och vet du inte vart det är, så finns det en Enirokarta här! :)
Marie

tisdag 3 maj 2011

Rörigt inför Vårrundan

Vårrundan på Kinnekulle närmar sig med stormsteg. Min tvättstuga ser ut därefter också, för det är där jag har ställt upp alla grejor som jag på ett eller annat sätt ska använda mig av.




Kaos! Skyltarna ska hänga på partytältet som vi ska husera i. Fotoramarna under dem ska till miniutställningen i Österplana kyrka. Det som ser ut som glesa räfsor är en egenhändigt konstruerad grej som (förhoppningsvis) ska hålla mina armband på plats och göra dem synliga.

På den svarta skivan längst bak hänger mina halssmycken i silver och koppar - den ska upp på ett staffli var det tänkt. Kassalådan är till pengar som i bästa fall kommer in. I platspåsen bortanför lådan ligger duken i lila linnetyg som mamma hjälp till att sy. Och längst bort från kameran är de hängen som inte fick plats på svarta tavlan monterade på kartong i tomma cd-fodral (egen idé).

Nåväl - det blir väl än värre kaos till helgen att hålla ihop allt detta förmodar jag. Men det ska absolut bli kul. Och har du vägarna förbi Kinnekulle så kom gärna och säg hej!
Marie

fredag 22 april 2011

Kungligt bröllopp på gång igen!

I England, så klart - William och Kate. Och där finns det fortfarande en hel del formell kalligrafi knuten till hovet.

Hörde talas om det här dokumentet idag. Tydligen är det en form av formellt tillståndsgivande från drottning Elizabeth att låta sin "Most Dearly Beloved Grandson" gifta sig med Kate Middleton. Snyggt, va?


Du kan läsa en av många artiklar om dokumentet här.

Det enda som skämmer utseendet lite är ju onekligen drottningens underskrift eller framför allt placeringen av den. Borde det inte funnits plats nedtill för detta? Eller de kanske är traditionellt att signera i övre hörnet, vad vet jag.

I artikeln jag läste stod det ingenting om vem som hade gjort kalligrafin, men jag har förstått att det är Timothy Noad, som är en av huvudmännen när det gäller kunglig formell kalligrafi i England. Synd att man inte ger cred till upphovsmannen i artikeln bara.

Vackert och högst traditionellt är det i alla fall, och på något sätt väldigt passande för ett sånt här tillfälle även i modern tid!

Marie

torsdag 21 april 2011

Kalligraferade kuvert

I skrivande stund är dessa mina senaste skickade kuvet med mottagarnas namn i olika kalligrafistilar, men om jag känner migsjälv rätt kommer det säkert fler vad det lider...




Marie

onsdag 20 april 2011

Mer material till Vårrundan

Under Vårrundan - hantverksmässan som jag ska vara med i den 7-8 maj - ingår en liten "miniutställning" i Österplana kyrka. På en yta som är 60x60x60 cm får man visa upp vad man ställer ut och berätta om vad man gör för att locka folk.

Har funderat lite av och till på hur jag ska presentera mig. Tror väl kanske inte att det är läge att lägga ut verkliga exemplar av smyckena... inte för att jag normalt sett tror att nån går och stjäl saker ur en kyrka, men ändå. De kan ju få små ben och "försvinna". Så jag kom fram till att ställa upp två fotoramar i A4-storlek, och så kalligrafera en kort och kärnfull - förhoppningsvis - verksamhetsbeskrivning.

Sagt och gjort. Produktfoton har jag ju ganska gott om så det var bara att plocka ihop:



Och så lite kalligrafi på det:


Inte för att det blev det vackraste jag någonsin skrivit, men det är i alla fall kalligraferat. Jag hoppas att det ska räcka för att göra åtminstone någon nyfiken! :)

Program för denna majhelg hittar du i pdf-format här. Det vore jättekul om du som läser detta har vägarna förbi och kommer och hälsar på!
Marie